News

Ny kollektion av Robin Vandenabeele

Ett helt nytt perspektiv på Stockholm
Posted on 15/09/2021

Idag släpper vi en helt ny kollektion av den belgiske fotografen Robin Vandenabeele! Robin är en fotograf som verkligen utforskar gränslandet mellan fotografi och digital art, och som sätter sin egen prägel även på välkända syner. Hans verk har synts både på egna utställningar såväl som på bokomslag och har setts i ett flertal publikationer.

 

 

Robins unika signaturstil med dubbelexponeringsteknik gör hans verk genast igenkännbara, och ger alla hans verk en finurlig och lekfull look som verkligen kommer som en frisk fläkt i fotografvärlden.

Scrolla vidare för att höra Robin Vandenabeele berätta om sitt arbete och den här kollektionen, och titta igenom hans bilder som verkligen ger oss ett helt nytt perspektiv på Stockholm

 

Hur började du med fotograferandet?

Jag är född och uppvuxen i Brygge, en gammal välbevarad medeltidsstad som är med på UNESCOs lista över världsarv. Jag växte upp på landsbygden utanför staden. När jag var barn spenderade jag alltid tiden antingen med att läsa eller leka utomhus. Eftersom jag läste så mycket som liten ledde det sedan till att jag introducerades för serieböcker, serietidningar, och konstböcker. Jag brukade gå till second hand-bokaffärer för att leta efter ett nummer av ett nummer jag saknade av en Moebius-tidning eller någon annan obskyr titel, och massor av andra nördiga saker.


Jag älskade verkligen all konst jag fick ta del av genom detta, och jag kände att jag också ville bidra med någonting till den världen. Jag insåg att teckning inte var någonting för mig, men viljan att skapa fanns kvar. Som ung vuxen började jag arbeta frilans som scentekniker och konstruktör, och jag började resa ganska mycket med det jobbet. Jag köpte då en begagnad Praktika MTL med objektiv man kunde skruva på och av, och började fota svartvit analog film, från början för att ha som souvenirer. Mina första försök med den gav mig ett par intressanta resultat, och så fortsatte jag därifrån. Jag älskade att experimentera med det här mediet, och inom kort bytte jag till färgfoto, huvudsakligen för att kunna framkalla diafilm i negativframkallare så att jag skulle få ut negativ, men det resulterande fotot hade också kraftfulla färger och överdrivna kontraster. Min Praktika gav upp efter ett tag dock (jag skruvade på objektivet på fel sätt och den fastnade), och jag gick då över till en Pentax MZ-5. Och jag använder faktiskt den analoga kameran än idag, plus min digitala Pentax K-1 fullformatskamera. Båda är helt bakåtkompatibla med alla mina objektiv, så jag har en bra samling som jag kan använda i mitt sökande efter paradoxal arkitektur. Jag brukar också leka med mellanformat och leksakskameror, men inga appar. Jag började driva mitt fotograferande framåt och deltog i några tävlingar, men jag tappade snabbt intresset för det på grund av den extrema konkurrensen. Ungefär vid den tiden blev jag också utvald att få skicka in bildmaterial till Arcangel Images, ett högkvalitativt bildgalleri som tillhandahåller bilder till bokförlag. Det finns ungefär 25 romaner nu som har ett foto av mig på omslaget, och jag arbetar fortfarande med dem. Efter det har mina bildar också visats på gallerier, på lyxkryssningsfartyg, och de har använts i olika inredningsdesignsprojekt.

 

Vad är din go-to setup?

Nuförtiden är det ett Pentax K-1 kamerahus, och Pentax 15-30mm f2.8, Sigma 50 mm f1.4, Samyang 85mm f1.8 och f2.8, Tamron 70-200mm f2.8. Men jag har också gjort vissa av mina dubbelexponeringar med analoga leksakskameror och analoga mediumformatskameror. Jag älskar att leka med olika objektiv. Ett väldigt vidvinkligt objektiv i ett stort modernt stadslandskap kan verkligen ge fantastiska resultat. Med ett teleobjektiv kan man också få riktigt bra resultat när man fokuserar på detaljerna eller om man fotar på långt avstånd. Jag har också nyligen byggt en rigg kring min kamera så att jag nu kan montera den upp och ned på mitt stativ, så att jag undviker skakningar när jag fotar på nätter med låg iso. Jag gjorde nyligen ett par nattliga fotopromenader med den riggen i min hemstad, Ghent, och än så länge har resultaten varit bra.

Dina foton är väldigt roliga, nytänkande och fyndiga, speciellt om man jämför med en mer ”seriös” och dokumentär stil som många andra fotografer verkar föredra. Tror du att din stil och din metod speglar din egen personlighet på något sätt?

Jag insåg ganska tidigt att jag aldrig skulle bli lika känd eller tjäna lika mycket som de fotografiska mästarna som jag såg upp till och lärde mig om när jag studerade mediets historia. I och med kommersialiseringen av internetet och den ökade lättillgängligheten när det kom till billiga digitalkamerorna såg jag också en nedgång av hela foto-marknaden. Alla stora bildbanker konkurrerades ut av den royalty-fria modellen. Frilansfotografer fanns helt plötsligt överallt man tittade medan antalet fotojournalistjobb minskade drastiskt. Så jag bestämde mig för att fotografera för mig själv, och att när jag blev tillräckligt bra skulle jag kunna prova alternativa sätt för att kunna dela med mig av mina verk och publicera dem eller sälja dem. Efter att ha experimenterat mycket och även rest mycket hittade jag äntligen min signaturstil med dubbelexponering, och långsamt har jag försökt bygga upp en marknad kring det. Bland annat har jag haft ett bås på en konstmarknad i Brygge där jag har sålt mina foton ett par säsonger. Jag gillar att tänka utanför ramarna och det syns förmodligen i mina foton. Jag gillar när mina bilder överraskar, fängslar och förbluffar både mig själv och betraktarna, och om det krävs att jag är rolig, nytänkande och innovativ för att det ska skina igenom i verken så kan jag leva med det.

 

Hur började du med sin signaturstil med dubbelexponering?

Jag befann mig i London och promenerade runt med en leksakskamera och letade efter motiv för gatufoto. Men eftersom gatorna var tomma blickade jag istället mot de typiskt engelska skorstenarna som var uppradade på hustaken och jag fastnade för deras silhuett och tänkte att det skulle kunna funka med dubbelexponering. Jag bestämde mig för att göra en utmätt 180° rotation kring mittpunkten efter den första exponeringen, så att den resulterande bilden fortfarande skulle vara igenkännbar. Efter att jag framkallat negativen och kollat på bilderna insåg jag att när jag fick rotationen kring mittpunkten perfekt skapade det överraskande och grafiska bilder som var abstrakta men fortfarande igenkännbara, och jag älskade looken. Sedan dess har jag fortsatt fota denna typ av bilder överallt när jag har rest. Jag tycker själv att det verkligen främjar min egen kreativitet eftersom det konstant fyller mig med förundran.

 

Efter att ha kollat igenom din Instagram får man intrycket att du reser en hel del, till exempel har du varit i Sverige – vad är storyn bakom denna Stockholmskollektion?

Resor i jobbet som scentekniker har lett till att jag hamnat i olika städer i hela världen sedan sommaren 2003. De här Stockholmsbilderna gjorde jag när jag var där och jobbade på Robbie Williams-turnén när han spelade på Globen. Jag cyklade in till stan varje ledig stund jag fick och utforskade och fotograferade så mycket jag kunde, och på det sättet blev denna kollektion till. Men som de flesta har jag inte rest särskilt mycket det senaste året. Jag har dock lyckats ta mig ut på nästan dagliga fotopromenader i min hemstad Bruges, som också har mycket fotografisk potential. Bara man är nyfiken kan vilket ställe som helst bli intressant.

Vilken typ av platser och motiv fängslas du av, och hur brukar du finna inspiration?

Jag blir inspirerad bara av att se mig omkring, men jag brukar definitivt oftast försöka ta mig till vackra platser. Många gånger går jag vilse och vandrar bara runt i flera timmar. Jag älskar också att ta mig runt i städer med en vanlig papperskarta; jag tycker att när man automatiserar för mycket med smartphones och appar brukar det leda till en eliminering av sammanträffanden, vilket är någonting som jag verkligen uppskattar. Sammanträffanden adderar så mycket skönhet i livet.

För det mesta finner jag inspiration i arkitekturen eller motivet i sig, kombinerat med hur ljuset ser ut den dagen. Jag älskar att fota imponerande landskap, gammal arkitektur, och ny arkitektur, men främst är det samspelet mellan ljus och skuggor som brukar fånga min uppmärksamhet och sätter igång de kreativa kugghjulen i hjärnan, och gör att jag vill se hur motivet skulle se ut med en upp och nervänd exponering. När jag gör en fotopromenad på en fascinerande plats brukar jag alltid zona ut och promenera runt och fotografera i flera timmar. Sedan brukar jag komma hem efteråt med kanske 300–400 dubbelexponerade bilder, alltså har jag tryckt på avtryckaren 600–800 gånger. Det är ganska mycket på en eftermiddag. Men allt kan bli en bild om man är i rätt sinnesstämning och det finns motiv. Jag brukar sedan göra ett urval på 20–40 bilder. Många gånger har jag behövt ignorera mina egna känslor för att kunna välja bort bilder i urvalet om jag har flera som ser för lika ut. Men det är viktigt att göra ett tight urval om man vill skapa en stark bildserie.

 

Har du några tips till andra fotografer om man vill utmana sig själv och sitt fotograferande och göra någonting nyskapande?

Mitt bästa råd är att ha roligt när man jobbar, och att i sina bilder använda sig av teman och motiv man gillar, och även utveckla dem, och att experimentera med utrustning och stil. Mitt näst bästa råd är att börja skapa en bildserie. Förr brukade jag ha stora mängder av foton som var bra, men som inte hängde ihop eller hade någon röd tråd i sitt narrativ. Nu har jag en stor samling verk med en distinkt känsla och stil. Det kan verkligen spela stor roll när man vill visa sina verk för publikationer eller bildbanker. Och lek runt med din utrustning, och undersök alla begränsningar och möjligheter du har. Ju bättre du kan din utrustning, desto snabbare kommer du kunna reagera när en möjlighet att ta en bra bild dyker upp.

 

Robins kollektion ger oss verkligen Stockholm på ett sätt vi inte har sett det förut. Med sin långa erfarenhet och tekniska expertis har han verkligen lyckats hitta en stil som både överraskar, men också lyfter fram välkända scener och landmärken. Det är den typen av fotokonst som man blir glad av att ha på väggen. Så ta chansen och klicka hem ditt favoritmotiv ur denna exklusiva kollektion redan idag!

Se hela kollektionen av Robin Vandenabeele

Och för 10% rabatt på ditt första köp, kom ihåg att prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Du kanske också gillar

Svartvit bild av fotografen Mehdi Malek
Photographer Feature

Intervju med Mehdi Malek

Vi lär känna fotografen Mehdi Malek i denna del av vår intervjuserie.

Mehdi tycks alltid hitta...

Läs Mer
Dramatisk solnedgång över Stockholm
News

Stockholm i lila, grått och orange

Denna vecka släpper vi 15 nya Stockholmsmotiv som alla verkligen visar upp staden ur både nya och...

Läs Mer
News

Plexiglasmonteringar

Ni kanske har sett att vi nyligen utöver våra vanliga inramningar med träram även har börjat erbjuda...

Läs Mer